mitt afrika logga
  • safari närmare naturen
  • oförglömliga vildmarksupplevelser
  • full komfort och god mat i fält
  • ekoturism för lokal utveckling
Se även MITT INDIEN: www.mittindien.net

VIRTUELLA RESOR

KAREN BLIXEN

Visste du att Karen Blixen hade en kaffefarm i Kenya utanför Nairobi under åren 1914 till 1931? Hon var gift med den svenske storviltjägaren Baron Bror von Blixen-Finecke. De skildes, och Karen Blixen hade i stället en långvarig relation till den engelske aristokraten Denis Finch-Hatton. Kollapsande priser på världsmarknaden bidrog till att kaffefarmen gjorde konkurs, och Karen Blixen flyttade tillbaka till Danmark. Där levde hon resten av sitt liv i faderns hus Rungstedlund (extern länk) med utsikt över Öresund. Karen Blixen blev en uppburen författarinna, och skrev skrev på engelska och danska. Bland hennes många böcker märks Seven gothic tales (1934),  My African farm (1937) – som är helt annorlun- da än filmen Mitt Afrika – och Vinteräventyr (1942).

Karen Blixen hade en på många sätt bättre relation till de kenyaner som bodde på och arbetade vid hennes farm än många andra kolonisatörer. Hon startade bland annat en skola, och när farmen såldes donerade hon en del av marken till lokalbefolkningen, som tillhörde Kikuyustammen.

Man skulle kunna hävda att Karen Blixen såg afrikanerna på ett klarare och mer upplyst sätt än många andra på hennes tid. Det förhållandet skapade ibland en del missämja mellan henne och engelsmännen i Kenya. Så här skriver hon i ett avsnitt ur den självbiografiska “Out of Africa” (Min Afrikanska farm):

Bristen på fördomar hos de infödda är slående, eftersom man förväntar sig mörka tabun hos primitiva folk. Det beror, tror jag, på deras kännedom om en mångfald av folk och stammar, och på det livliga mänskliga utbyte som kommit över Östafrika, först genom alla de som handlade med elfenben och slavar, och i våra dagar genom nybyggarna och storviltjägarna. Nästan varenda infödd, ner till den lille herdepojken på slätterna, har under sitt liv stått ansik- te mot ansikte med en mängd personer av nationaliteter så olika sinsemellan, för honom, som en sicilianare är för en eskimå: engelsmän,   judar, boer, araber, somalier, indier, swahi- lis, massajer och kavirondo. Vad beträffar mottaglighet för idéer från yttervärlden är den infödde östafrikanen mer av en världsmedborgare än den missonär eller nybyggare som slagit sig ned i Nairobis förorter eller i någon provins, och som växt upp i ett enhetligt samhäl- le med en uppsättning homogena föreställningar.  Mycket av missförstånden mellan vita och infödda härrör sig från detta faktum.

Karen Blixen, Out of Africa, Penguin Classics, [1937] 2001, sid 53